En veckan på Blidö

Alla vet att öring fiske kan vara ett av de mest frustrerand fiske som kan bedrivas. Det fick jag vara med om förra veckan...

Fredag - Söndag:

Fredag, lördag och söndag var jag och pappa ute och provade för öring. Ja, jag vet inte hur många timmar...
Inte ett liv och vi börjar undra vad som har hänt. Att inte ens få se ett följe.

Farsan åker hem men jag bestämmer för att stanna veckan ut för att få en öring. Jag har inte fått en öring sedan jag Basse och farsan va ute runt två år sedan. Så nu är det f** min tur.

Måndag - Onsdag:

Dåligt väder med starka vindar men det ska inte stoppa mig... Jag ska ha min öring!!!
Men... NÄ!
Inte ett liv och jag börjar bli desperat. Ett par mindre gäddor landas.

Torsdag:

Dagen börjar med mörka moln och ett par lättare regnskurar men som spricker upp till fin väder. Just som solen tittar fram så tänker jag att "nu, är det f** dags". Jag kör upp mot en grynna där farsan tog en vid påsk.
När jag börjar närma mig så plaskar det till nån meter från båten. "visst var det en öring". Jag stannar båten och lägger ett kast precis vid grynnan.
Pang! Nej, miss.
Två öringar i kilos klassen efter. Pang igen, Nej!!
Öringen hugg mitt på draget. De vänder och jag kastar igen och de är med till båten igen utan och hugga för att sedan försvinna.
- Men det är ju inte sant!!!!!!!!! plus ett par fina ord skriker jag, kanske lite väl högt.

Jag fortsätter mot en sten ö lite längre bort och drar ett kast. Jag pausar draget för att backa ut och fortsätter sedan inspinningen.
- OH SHIT! vilken öring! Hugg Hugg Hugg, nä. den vänder under båten. Jag tar ett litet kast mot öringens väg och den är efter igen lite nonchalant och försvinner. Det är nog den största öring jag sett där ute, lätt över 3kg +.

Jag ringer Basse och farsan och meddelar vad som hänt och skickar in min uppsägning av öring fiske, mina nerver klarar inte pressen längre.

Fredag:

Fredagen är här och frsan har kommit ut igen. Jag och farsan drar ut och provar igen. Gårdagen har gett förhoppningar. Det börjar att jag har en öring efter igen som sedan försvinner.
- Ska den här skiten hända idag också?
Jag sa ett par fina ord igen och farsan skrattar.
Vi drar vidare och det smäller på och den känns tung.. fan va skönt!!! Ju närmre jag får in fisken ju större blir min besvikelse när jag inser att det är en gädda. -Men va i.......

Nästa ställe. Och i andra kastet får jag en av de minsta öringar vi fått. En vild öring på halv kilot / 40 cm som får simma tbx. Äntligen!!! Äntligen en öring efter all denna tid. Inte den största som finns, men en öring är alltid en öring.



Lördagen bjuder inte upp till någon öring.

Söndag:

Idag ska vi åka hem men först ska vi ta en öring till som förhoppningsvis är av lite större kaliber.
Vi provar stället där jag fick min igår och minsann så får jag en till. lite större men inte mycket. Nästan kilot men får även den simma hem. Jag har ytterligare tre följen som vänder, men sen smäller det på stenhårt. Det är en stor näbbgädda runt metern som rusar så spöt böjer sig till brytnings punkten. Det dansar på ytan och hoppar, draget släpper. Fy farao va roligt.
Ett par mindre näbbgäddor följer men sedan blev det inget mer.


Ett riktigt roligt helg med mycket nervkittlande överraskningar, aggressioner och en svettande/hjärtklappande och hysterisk kropp. Men det är väll det öring fiske handlar om.....

// Martin

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0